Ställde klockan på 06:00 imorse men vaknade ändå vid 08:00.. Hade inte packat klart väskan till min moster i Jönköping så thats why I should wake up. För på kvällen innan så hade jag pluggat igen den matten jag ligger efter, nej jag blev inte färdig! Och så satt jag och våfflade håret i ca 1 timme innan jag skulle sova. Men jag tror att jag lyckades packa allt iallafall. Vi har prao denna veckan och eftersom att jag skulle träffa Gunnar i Växjö idag så behövde jag inte praoa idag, woop woop! Vi åkte bil i en timme sen var vi i Europas grönaste stad, vi var ganska tidiga så vi åkte till Elgiganten för mammas mobilladdare var sönder.. oups! Och sen åkte vi inom Grand Samarkand och åt på Donken. När vi kom till röntgen på sjukhuset så var vi kanske 45 min tidiga men dem släppte in oss ändå men sen så fick vi vänta på Maria och Gunnar ändå så efter att vi hade pratat med dem så skulle såren läggas om.. Självklart var det 2 sega j*vlar och en prao som segade ner hela mitt liv i en liten stund!! Är fortfarande skitförbannad så att det ryker ur öronen.. Jag skulle ju med tåget vid 15:32 till Jkpg och mamma sa till när det var 25 minuter kvar tills det skulle gå, och då var det typ som om kärringen blev ännu segare! Jag blev så irriterad att jag sa åt henne när hon gjorde fel så att mamma var tvungen att hejda mej.. När hon var klar drog jag på mej mina byxor och ryckte på mej mina converse utan att hinna knyta dem. Sen sprang vi (eller jag hoppade på mina kryckor och mamma joggade) till bilen, sen körde vi som galningar till tågstationen. Vi hoppade ur bilen och jag tod min väska medans mamma tog H&M påsen och sprang in för att köpa en biljett. När vi insåg att tåget gick från spår 3 så försökte vi hitta hur man kom dit på ca 7 min. Stationen hade så j*vla långsamma hissar så att vi hellre hade kunnat flyga upp till trapporna. Vi fortsatte fram till tåget som stog och väntade, gick in genom den första dörren och sen till vänster. Det var då mamma kom på att vi hade glömt min mobil i bilen, hon frågade om hon skulle försöka springa tillbaka och hämta den. Vi bestämde oss snabbt för att det inte fanns så mycket att välja mellan så vi sa bara hejdå och sen försvann hon bort mot trapporna, hissarna och bilen. Jag hade satt mej tillrätta och väntat några långsamma minut, då ser jag mamma i sitt rosa linne springa mot trapporna för att komma fram till mej innan tåget gav serig iväg. Men just då började krösatåget köra mot Jönköping. Jag såg mamma stanna upp, bli besviken att hon inte hann fram och sen vinka hejdå till mej. Jag vinkade tillbaka eftersom att det var det enda riktiga hejdået jag fick av henne. Min älskade mamma som jag aldrig (!) vill förlora oavsett om jag blir skitsur på henne ibland! Tårarna kom snabbt rullande nerför mina kinder. Grät nästan hela resan, och inte för att jag inte hade någon mobil eller hade glömt matteboken hemma utan för att jag inte fick en liten hastig kram från mamma! Ni kanske tycker att jag är urlöjlig   som sitter och lipar över en liten kram. Men tänk om ni inte gör den där riktiga hejdåkramen och sen kör personen bil och dör? Skulle ni inte ens vilja trolla tillbaka tiden lite granna då och be dem stanna? Det var mina tankar som forsade genom mitt huvud tidigare idag. Att mamma skulle gråta i bilen och att hennes ögon skulle bli så vattniga så att hon inte ser vart hon kör och krockar. Jag älskar min mamma och skulle dö om något hände henne! Vi bråkar fett mycket men det blir oftast bra ändå!